Ändrade prioriteringar

Det är ju ingen nyhet det här - inte för oss som är maniska på att läsa alla till salu-annonser på Vendolin och Blocket. Och det gäller inte bara pianon - den klassiska möbel-elorgeln är ju också lika populär som en bajskorv i pool.

Jag minns när grannarna i villaområdet i utkanten av Katrineholm hade skaffat nån sån där "Viggen"-variant, det måste ha varit runt 1980, och stolt bjöd in oss för att beskåda underverket. Eller när den lokale musikhandlaren hade släpat ut nåt åbäke med fjorton pedaler och elva manualer på trottoaren under den årliga Katrineholms-veckan och satt och demonstrerade alla fantastiska rytm- och kompmöjligheter som fanns. Att orglarna är impopulära idag har en mycket enkel förklaring - allt de kan och lite till får idag plats i en maskin som ryms i innerfickan. Och sådär vidare snygga som möbler är de ju inte - annat då med en klassisk tramporgel.

Pianot har också förlorat sin ställning som statussymbol, men där tror jag framför allt det är själva otympligheten som gör att folk vill bli av med dem. Alla som nån gång varit inblandade i att bära ett gammalt piano nedför en trappa vet vad jag menar.

Så skulle elgitarren kunna gå samma öde till mötes? Inte en chans förstås, av flera skäl. Det viktigaste är nog att ingen hittills lyckats återskapa ljudet digitalt - förmodligen beroende på att det är så mycket analoga variabler inblandade när ljud uppstår ur en gura.

Men jag tänkte på det när jag såg några kids prova en sån där dataspelsgitarr i en spelbutik i Kista Centrum igår - det kanske blir som med bandyn. För kidsen idag är bandy en sport som spelas inomhus med en plastklubba. Det jag menar med bandy kallar de ute-bandy i den mån de alls känner till sporten.

- Aha - du menar en IRL-gura, kanske det låter om några år när man snackar Les Paul med nästa generation.